Jag va inge smidig igår.
Precis när vi åkte kom jag på att jag hade glömt ett par vantar, men jag orkade inte springa in.
Vantarna va inte allt jag glömde.

När vi kom mot söderhamn hittade jag inte mobilen, den låg kvar i soffan hemma hos mami.

När vi kommer till Örebro kommer jag på, jag har glömt nycklarna hem, båda paren.
Jahaa, kuuul.
Ringde till våran hyresvärd, men de tutade i nån konstig ton, pengarna va slut på Niclas mobil, fan.
Aya, svänga in på ok och fylla på, ringer och hör om han kan göra de.
De kan han, han slutade halv 1830 och kunde vara hos oss 1900, för de va då vi skulle vara framme.

När vi kommer in i Lerum ringer han å frågar om vi kan komma å hämta nyckeln hos han ist, visst de kunne vi.
Vi skulle ringa när vi va utanför hans (lägenhets)hus så skulle han komma ut med den.

När vi står utanför hans hus så tar niclas upp telen, batteriet va dött.
fan, vad gör vi nu, Nicals går in i huset och läser på alla dörrar, men ingen dörr hade efternamnet till våran hyresvärd.

Jahaaa, vi sitter väl här då, han måste ju komma ut nångång.
Men när vi suttit i ca 10 min, och fått massa konstiga blickar frå en gubbe som sprack hit och dit, kommer de en bil.
Jiihhooo våran hyresvärd sitter i bilen, JAA JIPPIE!
så vi får nyckeln och åker hemåt, vilka äventyr vi är ute på.

Hejdå